Vi älskar alla kapitalismen
Titel Gold
Regi Stephen Gaghan
Medverkande Matthew McConaughey , Rachel Taylor, Edgar Ramirez mfl
Svensk distribution Scanbox
Betyg A
Få gånger har filmer över ekonomiska tematiker varit så djup och underhållande som Gild. Allting från ett utmärk regi av Stephen Gaghan man bygger historia till det foto av Robert Elswit och klippningen snabbt och frenetiska av en slags konstig natur som låter oss förstå dem olika plats var man sköter affärer från den indonesisasta jugel till den ännu mera kompleta och farliga djungel i Las Vegas. I centrum av berättelse står en hysterisk rolig Matthew McConaughey som gör ett rolig och istronisk roll i Kenny Wellst ägare som söker guld och som drabbats av 1990 talet kris. Kenny är sympatisk någorlunda charmig men även överviktig till tusen på grund av 1990 talet kris och lever i ett extremt dåliga fröhållande när han bestämmer sig att panta den guld klockan som han hade så charmig gett till sin trogna och sympatiska flickvän Kay mycket väl spelade av Bryce Dallas Howard . deras första möte är kanske en av dem vackraste och mjukaste i filmens historia precis som dem mellan fadern Kenny Wells senior i vilken Craig T. Nelson gör en minnesvärd roll och sönen. Fadern visar den Amerika som har redan byggd landet som har gjort sitt. Dagens film och Gold är inget undantag är en film av kroppen och hållning är viktig. Om fadern var rak elegant och manlig medan är slasig överviktig och nervös. Det som är filmens stor temat är vänskap mellan honom och den brittisk spansk men i Indonesien baserade geologen Michael Acosta som spelas mycket bra av v . Om är Kenny Wellsmycket amerikansk nästan lite Donald Trump artig Kenny Wells är någonting självsäkert elegant och verkligen mycket hård. Fast lite i taget vi upptäcker många likheter dels i den vistelse i djungel som är mycket lika den av Werner Herzog ”Fitzcarraldo”. Jag dra denna likhet eftersom precis som Fitzcarraldo (kanske Klaus Kinski bästa rollen någonsin) var inte på någon sätt en böv med för ett dröm han förstörde naturer och satt sig själv i extremt dåliga skikt det är onekligen samma med Acosta .. Indonesien är någonting farlig vild och vi får träffar dels i form av brutala militärer men också av en vulgär och bortskämt playboy Danny Suharto spelade med karisma och klass av Jirayu Tantrakul liknar mycket lik Joffery Baratheon i bra gestaltning. Musiken är viktig och tonsättaren v fyller dels djungel men även asfalt djungel som är betydligt värre i USAbland walls strets gamar som Corey Stoll som är utmärk för den nästan sataniske v som är även dumt nog att inte hålla trutet eller Walt Kealer i vars roll William Sterchi blir nästan en cyklop precis som dark lady Rachel är i Rachel Williams gestalt är en farlig och nästan sjöjungfrulikande inte helt olik den i odyssén. Det är just det som änder under Kelly Wellst epos i vilken vi ser gradvis många likheter även med Don Quixotes. Det är just denna som för mig gör filmen så enorm så stor och även så full av ett slags tragisk eposet. En film som man måste bara se
Robert Fogelberg Rota