En fanatastisk film
Tittle USS Indianapolis
Regi Mario Van Peters
Medverkande Nicolas Cage Weronika Rosati
Svenk distribution UP
Betyg Mästerverk
Mario van Petters bevisar med filmen “USS Indianapolis” att ahn ‘r en av dem bättre film regissörer som förekommer för n’rvarnade n’r han tra upp en dold historia av andra världs kriget och när han använder sig av tre stora artister film fotografen Andrzej Sekula som skapar andra världs kriget med ett slags filter som påminner om den tiden Aga film men även med vårt tid digitala kraft, Robert A. Ferretti utmärk aktion klippning som kommer minst i ett scen i vilken vi ser hur Garisson mycket bra spelade av afro amerikan Craig Tate försöker att få ut den som verkade hans rival den vita Alvin bra speladeav Joey Capone från fängelsen i skeppe och dem verkar fångade tills att man ser hur skeppet sjunker. Filmen bygger på ett sant historia hur kryssaren som hade transporterat delar av den första atom bomber vilken som bekant skulle träffa Hiroshima.. En film om en skepp är mest av allt en film om mäniskor som utgår dess besättning och inget bättre än nicolas cage skulle kunna ha presnterat dels frö hans kropps hållning kapten Captain McVay som försöke att pekas ut av den amerikanska militära domstollen som ett syndarbocke. Det är en mycket bra roll full av olika nyaser den av en rättfrdig lung kraftig män som vill bli på alla sätt och visa vara respekterade av hans underståtar men som visar även en annan del den att vara en interessant och kraftig män. Vi ser hans kärleks historia med frun Louise extremt välspelade av Weronika Rosati som han älskar mera än andra och hur han fungera som en far för dem män som följer honom. Den amerikanska flottan försöker att hitta en syndarbock och då frösvara han sig stark inte minst under rättegången. Det finns två scener i vilken Cage visar hela hans skicklighet när han har ett mardrömm i vilken hans ser hur han drömmer om möte med den som var hans högra arm den hårdkocka maskin officelaren McWhorter mycket intensiv spelade av Tom Sizemore väl känd för att vara en av dem bästa skådespalren som presentera krigs filmer eller när Mcvay möter den japanska ubot officelaren Hashimoto som spelas av Yutaka Takeuchi. Även denna är en gentelman som i någonting gymmd och onödigt som kriget visar både medmänsklighet och inte minst en vilja till ett dignitet. Möte när McVay är i höguniform och den andra enbrat i kostym är helt makarlös och vi är i ett form av epik med tvåmänniskor som har gjort fel. Förutom hur vi ser livet på denna kryssaren med alla dess problmer dem trånga utrymmet och den av ubåten vi kan se från långa tagningar det som är slående är hur många öde flättas upp som den av den kasige New York italo ameriksnak sjämän D’Antonio (Adam Scott Miller) och den timida sydsatdsbön Connor spelade av Johnny Wactor vilken slås för samma heta bruden Clara mycket väl seplade av Emily Tennant . Det finns i denna rivalitet även en form av social kritik eftersom hennes far Bill Riales bara kalade för dömamren kan inte acceptera hennes dottern relaktion . det är en social kritik som för mig åtminstonde är inte helt vanligt i ett ameriksnak krigs film. Kriget är fångarde i hans fasan men även naturen i from av hajerna som angriper den förlisa sjömänner och kulturen från bravderna vid en film visning i en av calinfornen underbara bio och just den borliga interörer som visas alltid i långa tagningar som havet. Dem långa tagningra låter oss se allt och även känna med skådeseplarena låta oss infinna i bilden och det är inget tillfällighet när inte med spektkulära men helt vanlig effekter vi ser frölisningen. En annan roll som frö mig är interessnat är den av West (Cody Walker) en liten fyflaren och den som är motpolen och vänen skepp präst som spelas mycket väl av Thomas Jane som är inte en vanlig sådan. Det är en film som vill ifrågar sätta mycket inte minst den social och militära system men den fanatiska Lt. Standish mycket väl spelade av Callard Harris . En film som är mycket stark beskriver och underhåller oss mycket väl
Robert Fogelberg Rota