Trots foto Dane DeHaan och Cara Devigne inget mästerverket
Titel Tulpan feber
Regi Justin Chadwick
Medverkande Dane DeHaan Alicia Wiklander, Christofer Waltz , Cara Devigne, Judy Dech
Svensk distribution Scanbox etraimant
Betyg A
Efter att ha skrivit om film “Den andra Bolyne gilr” och sett hans underbara film av Nelson Mandela kan jag räkna Justin Crawitc som en av film historia bästa och vassaste regissörer och öppnings scen i ”Tulpan feber ” är helt underbart när vi ser genom en animation det som är filmens stora ram et mode flugan när tulpanerna kom till det som var den mest utvecklade land under hela 1600 talet den nederlänska republiken och folk tappade besiktning. Det foto för vilken ansvara Eigil Bryld … är utmärk eftersom den återskapar inte bara den tid måleri men även det som vi skulle kunna betäcka för tidensandan och vi går med en bra användning av skuggor och en minnesvärd placering av klippningen för vilken Rick Russell är minst värd en Oscar pris som gör varje stund påminner om den mållaren som är den unge älskaren och huvudpersonen i filmen som spelas mästerlik av Dane DeHaan I rollen av mästermålaren Jan Van Loos Van De Loss. Det är en mycket stark roll som spelas av som lyckas att ge rollen olika nyanser och dem många aspekter som gör av han som i denna film med stora skådespelaren kommer inne ganska sen i verket ..han är i början den unga romantiker geniet som vill höja sig genom konst för allt smuts och allt elände som finns runt omkring honom. Älskaren som vi ser från när han betrakta hans älskade Sophia (Alica Wiklnader) och sen som går i den komiska äventyrlig intermezzo när han försöker med ett rustings del en metallisk gorret (halsskyddsrustning) att råna en kloster på dem berömda tulpaner seder och Abbedissan (Judy dich) kan avvärja till den som är frö mig filmen bästa scener när han improvisera i ett sjaskig bakgård ett slags auktion för att kunna få bästa erbjudande för från. Den första som svara är just glädjeflickan Harriette som spelas mycket bra av Cara Devigne. Hon är en gudom i skönhet i den subtila charm av det provocerade sexualitet och påminner i ansikte om många av dem gudom som spelades under tiden. Naturligt viss är hennes kropp slank och aktuellt i sin utformning inte lika fyllig som den tiden ideal men det spelar inget roll eftersom den märklig nog dialogera med Danny Elfman musik som är aktuellt. Vi ser hur Henrietta leker hur hon snör och hur hon lik en sjöjungfru lyckas att får visa stakare som blir tvångs rekryterade till matorser och som en god fet hur hon börjar starta priset. Tyvärr vi ser adels för lite av Cara Devigne och hon skulle ha blivit ett bra mot pol till Danne DeHaan som har redan andra mothjältar. Henrietta skulle kunna ha haft en större roll någonting som försummas inte dem andra män som är några slags dubbel till Jan Van Loos som Gerit i vars roll Zach Galifianakis spelar en intressant variant av en Commedia dell’arte tjänaren fånig, rädd för gås men angriplig som beter sig som en barn Precis som van loss och den som är filmen stora vinnare före detta fiskhandlaren William spelade av Jack O'Connell barn. Den enda i den märkliga slut scen när han målar eller rättare sagt restaurera en Kristus passion när han har nått den stora målaren kapacitet. Skannade att kunna föra fram lidande är någonting som förebrås till Von Loss av Johan De Bye . denna roll som jag har svårt fören mycket välklädd men svag och ointressant v . Denna som verkar ett slags mjäkig släktning till karl X eller några av dem tre musketörer är adels försummade och vi vet att kunde ha gjort mycket bättre. Vad som är slående hur v lyckas att placera mycket av den feministiska kritik mot dem patriarkalisk strukturer i en film som är väldigt historisk men också reflekterad över vårt tid. Det finns hysteri över markande i vilken kvinnor lyckas bättre se Henrietta eller för allt del abbedissan och den enda sansade mäklaren är just en före detta afrikansk slav Prader som spelas klokrent av David Harewood som är en slags fadern för barn I den av nunnor sköta barnhemmet för vilken Sophia kommer med hästdragen vang till huset av Cornelis Sandvoort borgaren som köper just en sådan kvinnan och spelas av Christoph Waltz en av filmens historia stora skådespelaren och han har vädjat oss att spelas sataniska boverroller komiska nyanserade och jag trodde att denna promiskuösa och livs glädjande gubbsjuk är i själva verket även han ett kör och förvuxen tonårig med ett förflutna full av lidelse som vi ser hur hans diskurs och som visar sympati mot alla från den unga fru Sopfhia och till tjänsteflickan Maria som spelas av den brittiska skönhet Holliday Grainger r fullständigt makalös karismatisk som man förväntar sig från den Colombia av commedia dell’arte men även hart ibland ynklig och gör ett mycket levande roll med många nyanser inte minst under den svåra gravidit. Rollen är kanske för stark i förhållande till den av den kvinnliga huvudrollen under vilken hela filmens roteras som en axel ljudet Sophia spelade av Alica Wiklander. Jag har varit, är och kommer nog att vara en stor beundrade till vårt tid återskapelse av Greta Garbo och Ingrid Bergman men rollen är för enkelt för nervös och till skinnade från alla andra karaktärer hon växlar inte och det känns att hon är mera presenterade än skapande. Kanske lyder hennes roll av faktum att ursprunglige hon hade skrivits för Keira Knightely som är ett betydligt mer fysik skådespelerska (då skulle man ha ersatts henne med maise willimas) eller av faktum att hon känner sig inte bekväm i rollen. Visligen det finns skicklighet och skönhet med det känns att hon lik som Abedisam spelade med kraft och karisma av Judi Dench AAlicia roll går inte på den rena potential av skådespelerska och det känns att filmen slutar för tidigt. Kanske du har en annan uppfattning och jag hoppas att film gudar inte kommer att förbanna mig. Det kunde ha varit bättre. Den som är klockren är filmen stor horbock galen i kvinnor som spelas mycket bra av Tom Hollander en av världens bästa karaktär skådespelaren Dr. Sorgh en kvinnlig doktor galen i kvinnor. Filmen är magisk som en av Jan Van Loos målningar som är uppvuxen med i Genuas muser men det blir aldrig en mästervek men en film som du läsaren behöver verkligen se och skall njuta av varje stund och av Dane DeHaan och Dane DeHaan roller två av världens bästa skådespelaren som kommer att gå till filmens historia
Robert Fogelberg Rota