Polanski mina damer och herrar.... mest herrar


En väl förtjänade Cesar som svider

Titel Officeraren och spionen       

Regi Roman Polanski

Medverkande Louis Garrel Vicent Perez Jean Dujardin Mathieu Amalric

Svensk distribution Njuta film

Betyg A

Det verkar som om Roman Polanski är den största bad guy i hela filmhistorien och sällan man har enligt min mening landar ihop kultur och politik och tolkat konsten enbart för ett moralisk synvinkel. Jag har inga som helst sympatier för det som Polanski har gjort men anser att mycket på grund av den fantastiska fotografi av film fotografen Pawel Edelman fotografi som är minst sagt fantastisk vi lyckas att få en spånande verk om en av dem stora skandalen i den franska Amrén historia Alfred Dreyfus (spelade av ett kuslig lik Louis Garrel) rättegång som tog den starkas kapten med fransk judisk ursprung att bli degraderade och isolerade. Det är inte ett offer som presenteras eller enbart det men en kallt tämligen snobbig och även osympatisk figur. Det är för mig en av filmers stora förtjänst att ha Louis Garrel i denna roll som visar en känslig men även kallt och svårt gripbar roll i sitt förhållande med den som först är bland hans fiende och sen bland hans vänner och hjälpare den före detta läraren vid militär högskolan George Pincuard som spelas av den berömda och briljanta Jean Dujardin. Jag är inte så förtjst i denna karaktär skådespelaren som för mig hade en adels för lätt  Oscar för ”The artist” men nu spelar han ett ännu mer tidstrogen roll till en stum film från den högst teatraliska duellen med en av hans före detta underordnade Kapten Colirade spelade av den ytterst överviktiga Franck Mercadal till dem många svåra situationer från den komplicerade förhållande med älskarinnan  Pauline Monnier som är tyvärr spelade av Emmanuelle Seigner i dem många bråk inte minst med hans direkta överordnade general Mercier spelade av Wladimir Yordanoff en rigid och extrema katolsk motståndaren och med den machiavelliska general Boisdeffre  som är spelade av Didier Sandre en av pamparna å Commedi Francaise. Det som är i alla dessa små essäer av filmiskt skådespeleri är vilja att presentera en människa som i ett kultur miljö rör sig i den tiden slutet på 1800-talet film , teatern med impressionister och inte minst id en tidiga Melies film. Fast det görs på ett distanserat sätt och det finns mycket psykologi och realism. Det är den som presteras av Jean Dujardin rollen av en skurk som förmodligen mot hans vilja blir hjälte i en äventyr film. Objkterna blir viktiga allting från den berömda franska 75 millimeter kanon, till Dreyfus sabel som blir sönderslagen under hans degradering till fotografi och den diverse lapar. Det finns mycket av den ryska Sergej Eistein film men även av Alfred Hitchcock i Roman Polanski sätt att bygga intrigen fast han inbakar i ett verk av sällsynt skönhet . det finns små roller som blir extremt påtagliga som den av grafi expert spelade av Mathieu Amalric som är ytterst osympatisk men stark karismatisk medan dem sympatiska roller som den schweiziska skådepelaren Vicent perrez i rollen som den journalist som presentera en av advokaterna Demange mycket väl spelade av Denis Podalydès eller Emile Zola som blev fundamental för Dreyfus som är är spelade av André Marcon. Det kanske intressantaste rollen är den av fiende spelade av Esterhazy som spelas mycket bra av Laurent Natrella . En film som man måste bara se

Robert Fogelberg Rota  


MV5BYzQ3ZDllMTUtNmIyNS00NDdhLTg5MzMtYjJjN2U3ODljOGYwXkEyXkFqcGdeQXVyNjAyNTIzOTM@._V1_.jpg