The Amazing Spider-Man
Regi Marc Webb
Medverkande Emma Stone Andrew Garfield Paul Gimerti
Svensk distribution UP
betyg Ö
Jag är inte så imponerad av den nya Spiderman men filmen eller the Amazing Spidermantrots att den har några bra kvaliteter. Kanske den stora problemet är just denna vilja att göra någonting rolig till varje pris som mera än ironisk blir lite för mycket av ett komisk relief som får samma effekt som ett tung paté. I början är filmen riktig bra med den våldsamma och även rolig när han följer efter den bäst gestaltade av alla bövar Aleksei Sytsevich / The Rhino som spelas med charm och karikatyr bravur av Paul Giamatti som vi inte känner till. Där fungera Andrew Garfield humor som tyvärr verkar höra mera hemma i ett collage film. Visligen är han atletisk och vi får ett vist moln sympati för honom men det saknas ett djup och ett melankoli som skulle göra honom till ett riktig splintad hjälte och han når inte riktig fram som till exempel Christian bale i Batmans roller. Visligen är han splitrat på grund av hans kallelse för rättvisan och kärlek till Stachy som är Emma Stone. Deras relation är trovärdig och Dan Mindel fotografi fungera och även Pietro Scaglia klippningen men tyvärr vi får en helt del väntade och adels för lätta vändningar i historia. Scenografi är för mig ett problem eftersom dels får vi aldrig känna deras stora svårigheter och vi får ser plats som är redan vanliga. Till exemepel huset som tillhörd fiende i att föra filmen Osborn och sen blir den adels frö obekväma arvet av den som är en av skrikarna Henry Osborn som spelas mycket väl av Dane DeHaan. Denna unga man har någonting av dem fördöma dandy som finns i den allmänna stereotyp av den brittiska litteratur från Dorian Graysom förste men även av Lucifer i Milton ”Den förlorade paradis” sjuk av ett vanställande sjukdom och en svår reaktion inte bara mott fadern men även med dem krafter som har tagit företag i vilken Donald Menken presentera en adels föraktfull Colm Feore. Detta är för mig den bästa delen i filmen det försök av samhälles kritik mot den piper kapitalism. Oscop den stora företag är ett samling onda och mest av allt skoningslösa människor och det är inget tillfällighet att den annat mobbade max Dillon som spelas av Jamie Foxx först komiskt och sen tragisk när han bli electro. Det är inte så mycket på grund av Spindelmannen som han blir ond medan på grund av samhället som den polis prickskytt som skjuter honom. Denna temat kunde ha varit mer framträdande men tyvärr Marc Webb är inte männen som skulle kunna sköta den. Dem scenerna som är dem mest välgjorda är dem som har ett komedi inslag som känns lite påklistrade och prologen med Richard Parker (Campbell Scott ) sista timmar och den lite sentimentaliska episoden när en före detta mobbing offer Jorge J Garciatäcker för super hjälte. En film som jag tycker kunde ha blivit mycket bättre men är långt ifrån dålig.
Robert Fogelberg Rota