En skoningslös skildring av far och son relation
Titel la familia
Medverkande Giovanni García Reggie Reyes
Svensk distribution Stockholm filmfestivalen
Betyg A
Få filmer som jag har sett har varit lika starka och skoningslösa som Gustavo Rondón Córdova som har sådan typ av kvalitet som Vittorio de Sica ”Cykeltjuven” som visade på ett extremt stark sätt misär och fattigdomen i efterkrig Italien precis som Cordovas verk visar den i den post Hugo Chavez Venezuela. I centrum av berättelse finns en kille nästan i yngre tonåren Pedro mycket väl spelade av Reggie Reyes som jag hoppas kan få ett mycket fint och långvarig karriär som den av Christian Bale. Jag citerar den walesiska skådespelaren eftersom även denne hade presenterat en ung grabb i ungefär samma ålder som Pedro i Steven Spielberg ”Solens riket” lika sårbar som var tvungen att använda sig av våld. Våld betyder vilja att överleva vilja att kunna bli om inte vuxen tonårig i en tuff miljö. Den området i vilken Pedro bör är en blockhus av arbetarklassen och vi ser först honom ute på gatan vart han spelar pelotas en folklig variant på squash. Varför detta+ för att visa precis som musiken dem första närmande till några jämnåriga tjetjener att det är ett ganska normal och cyklisk historia i visa delar i Latina Amerika att närmar sig till en form av våld av en macho manlighet som äntligen kan tas till det som är det materiella sättet av Jonnys Pedros bästa vän eller av den extrema och hårda kriminalitet av en ung kille med vilken Pedro bråkar och övermannar. Dessa scener är filmade av på ett helt utmärk sätt och jag använder mig av detta superlativ eftersom det är en historia berättade i bakgårdar utanför dem vanliga fasade med en klippning av samme Gustavo Rondón Córdova som är enbart vid första ögonkastet ryckig eller svårt men I själva verket är utmärk eftersom den lyckas att visa allt från ett lugnt tempot till en som är hårdare och betydligt snabbare inte minst när vi ser hur den som kommer att vara pedros kumpan i denna resa hans eget far Andrés kommer inne. Den roll som gestaltad av den erfarna skådespelaren Giovanni García är minnesvärd. Han är en människan som vi första ögonkastet enbart försöker att överleva murare och kyparen som snör och smugglar vinner eller likörer från stora fester men som mest av allt är en överlevaren och bokstavligen tvingar sonen i en flykt igenom Caracas i många olika miljöer som visar inte enbart ett samhället i kaos med helt66 svåra förstörda och aggressiva mäniskor som kan vara invånare i baracker eller medlemar i den övre medelklass. Jag har haft möjligheten att ställa några frågor till Gustavo Rondón Córdova
Skulle du kunna säga mig hur du fick idéen till denna film?
Jag ville göra en film om en någorlunda intim relation mellan en far och en stark relation i vilken det skulle saknas en modern. Då tänkte jag genast på idéen att fadern skulle försöka att rädda sitt son. Om jag hade haft samma tema med ett modern skulle filmen har varit för latin Amerika mera klassisk eftersom den är en någorlunda vanlig temat fast här ville jag ändrar det genom att sätta i den en son. Det innebär i själva verket att en son och en fadern möter sig. Sen desto mera jag filmade desto större delen fick tredje ”huvudpersonen” staden caracas. Vi är en stad på 4 miljoner människor i ett land som håller på att leva en mycket speciell tid en tid i vilken vårt liv förvandlads och förvaras i vilken aggressivitet blir allt starkare och finns inte enbart i det som var den traditionella ”slums” eller i före detta ”working class” området men även bland andra och vanliga området även av överklass. Det är en film om det och dem olika riskerna som finns. Far och son känner inte till varandra och börjar även påverka varandra men sonen som blir mer relativ och fadern som blir våldsamt och slås mot sin chef som anklagar honom att ha rånat. Det var en ganska svårt att spela och vi lyckades bra. dem tra igen en del som har inte funnits i deras liv
Skulle du kunna säga mig hur du fann ett sådan fantastisk skådespelaren som Reggie Reyes vilken spelade Pedro?
Det är svårt att hitta barn skådespelaren i Venezuela. Det finns några fast dem är mycket påverkade av Tv industri så jag började att leta redan överallt i skolor vis idrotanledningar o.s.v till sist möte under ja av 500 grabbar välja ett 90 talet och började under skollov ett workshop. Jag var i inkognito jag berättade inte att jag var regissören coch där valde jag Reggie Reyes . Vi började att filma och efter 2 veckor frågade han när börjar vi själva idéen var att det skulle vara så nära som möjliget verkligeten med dess tal utruck. Giovanni kom inne då vi spelade inne filmen kronologisk och han blev verkligen som ett far för Reggie.
Vilken var ert utrustning och hur många var ni på inspelningsplatser?
Vi var ungefär 25 vilken var ett maximum men jag lyckades att krympa vårt trupp till 9 som kunde ge oss ett mycket intimt och små del. Det var i sig någonting bra och vi kunde få den rätta känslan. Filmen har spelats inne i svåra miljöer.
Filmen är räknat som ett venezuelansk, chilensk och norsk samproduktion varför Norge?
Jag tog mina kort filmer till Cannes och många andra ställen och där träffade jag den norska producenten Dag Hoel som dels har levt för ett lång tid i Latin Amerika som känner till området och kunde få oss att få dem medel som vi behövd och då blev filmen till.
Dina kommande projektera?
Som många venezuelaner att överleva dagen med mina två söner. Skämt åtsidan jag arbetar även som klipparen och vad jag vill göra är att försöka att arbeta med mitt andra lång film och försätta som klipparen och berättar mitt land och dess folk strapatsers.
Robert Fogelberg Rota