Turkist tragedi

Inlåsta flickor

Titel: Mustang

Regi: Deniz Gamze Ergüven

Medverkande: Nihal G. Koldas, Suzanne Marrot, Ayberk Pekcan, Tugba Sunguroglu Erol, Günes Nezihe Sensoy, Doga Zeynep Doguslu, Ilayda Akdogan, Elit Iscan, Erol Afsin, Aziz Komecoglu m.fl

Svensk distribution: Scanbox

Betyg: A

Den turkiska filmen har under 2000 talet utvecklas enormt. Den har slutat vara en slags främmande fågel. Verket ”Mustang” är en film som följer samma tema som Peter Mullans The Magdalene Sisters och Sofia Coppolas "Virgin suicide" fast ”Mustang” är mycket bättre och lyckas skildra på ett bättre sätt. Det ar inte en film om Islam men om en äldre mentalitet som tyvärr allt för ofta drabbar unga kvinnor som segregeras och tvingas till arrangerangerade äktenskap på grund av att forma ekonomiska allianser och i detta specifika fall på grund av egoism.

Situationen är ganska extrem fem systrar med mycket liten åldersskillnad bor med sin mormor på en mycket vackert plats vid Svarta havet. De är alla vackra, långa, slanka och blonda. De skulle kunna smälta in var som helst i norra Europa. Mormor eller farmor (det specificeras aldrig i filmen) skulle kunna verka som den snälla rara men hon är i själva verket en skoningslös hustyrann. Allt som hon säger är banaliteter. Det framkommer när hon gör sina spända och formella presentationer av barnbarnen. Hon vill se alla gifta medan hon fortfarande är i livet. Nihal G. Koldas har meriten att presentera en till synes sympatisk kvinna attraktiv för sin ålder men i själva verket hatar hon flickorna enbart för att de är unga och har hela livet framför sig.

När det gäller fotografiet för vilket både David Chizallet och Ersin Gok ansvarar, har vi har den rätta dimension d.v.s halv skugga i vilken värmen från solen kväver allt. De äldre kvinnorna, som Hanife (Suzanne Marrot) kanske är simpla men de gillar flickorna. Det visas när hon lyckas sabba en tv sändning av en fotbollsmatch som enbart får ses av kvinnor, eftersom männen har ställt till med alldeles för mycket våld. Dessa sekvenser med flickornas glädje visar hur Mathilde Van de Moortels klippning fungera bra, eftersom den alternerar långa meditativa stunder av flickorna inlåsa liv och rena aktionssekvenser.

Skollovet börjar med en tragedi med anledning av att de på en strand har lekte med några skolkamrater (pojkar) någonting som gör flickorna suspekta. Detta retar gallfeber först på mormor men ännu mer på morbrodern, som är mannen i huset Erol (Ayberk Pekcan). Han verkar vara en normal affärsman. Men I själva verket representerar han det värsta i det patriarkaliska systemet.

Reaktionära idéer, det fysiska, psykiska och sexuella våldet som kommer att drabba mest av allt den tredje systern Salma, som spelas mycket bra av Tugba Sunguroglu. Erol, blir outhärdligt när morbrodern skjuter med en kraftig automat pistol nästan i kroppshöjd. Vi upptäcker fler och fler mörka hemligheter och kanske även en kriminell aktivitet. Selma kommer att vända sig mot killar som liknar morbrodern.

Filmen ses i flickornas perspektiv och berättar rösten är lelle mycket väl spelade av Günes Nezihe Sensoy. Hon är vacker, ser ut som en modell i miniatyr och är handlingskraftig utan att vara en pojkflicka eller en liten Pippi Långstrump. Hennes röst lyckas att komentera mycket bra vad som händer, som den kostsamma förvandlingen av huset. Det är hon som tar hand om den fjärde systern, som spelas mycket bra av Doga Zeynep Doguslu, som är svagare och mer barnslig än de äldre systrarna. Hon är den som man tycker mest synd om. Den femte systern är till synes kaxig, Sonay (spelad av fotomodellen Ilayda Akdogan). Hon gifter sig med sin kille som visas sig vara en blivande hustyrann. Ece (Elit Iscan) gifter sig med den lillgamla Osmna (Erol Afsin). Paret får oss att känna oss generade för dem men även förskräckta när Osmans fader, som presenteras mer än spelas av Aziz Komecoglu hotar gynekologen med en pistol.

Det finns i detta nattsvarta porträtt av turkiska män en rolig sympatisk karaktär det är gatuförsäljaren Yasin som spelas mycket väl av Burak Yigit. Han är en komisk karaktär ”Karagöz” (en kasper figur). Han är den enda person som handlar rätt. Filmen slutar för mig på ett öppet sätt. En film som man bara måste se.

Roberto Fogelberg Rota