Regi: Gordian Maugg
Medverkande: Heino Ferch, Johanna Gastdorf, Christoph Bertram, Maximilian von Pufendorf, Lisa Friederich, Dieter Rupp, Samuel Finzi m.fl.
Svensk distribution: Stockholms filmfestival
Betyg: Absolut mästerverk
Filmen skapades av bröderna Lumière, George Mélies gjorde så att den kunde vara mer än en form av levande fotografier och Fritz Lang lyckades koreografera olika genre och vara fulländad i dem. Han blev en av de största filmskaparna. Hela HBO tv serien ”Games of Throndes” har följt hans idé. De goda är skurkar, som i själva verket är mindre onda skurkar. Nu med klassvision och inte minst kapacitet ger Gordian Maugg ett exempel på någonting liknande i filmen ”Fritz Lang” vilken med en klippning som är enastående av Florentine Bruck lyckas förkroppsliga en tid, de svåra sista åren i Tyska Weimar republiken. Det finns en bild, vilken är så stark att jag kommer att komma ihåg den under hela min livstid. Det är när bilderna av Heino Ferch i rollen som mästerregissören tonas med bilder av Peter Lorre i rollen som mördaren i "M". Just den filmen är viktig eftersom den gav upphov till Fritz Langs sökande.
Tiden är 1930 talet och de första bilderna är utan någon som helst tvekan produkter av den tid i vilken filmen spelades in. De turbulenta åren när Weimar republiken försvann. Vi möter en självsäker raffinerad nästan till ytterst irriterad Lang. Heino Ferch gör sitt livs roll. Vi möter Lang på efterfesten för hans film “Månraketen” hans mest lekfulla film tillsammans med några vänner upptäcker vi två saker hans humor, som är rent av sarkastisk full med bitter ironi och hans dåliga relation till den autoritära hustrun, som var en av filmhistoriens stora manus författare. Hustrun är mycket väl spelad av en något äldre Johanna Gastdorf.
Den rundtur, som Lang tar i Berlin, är inte helt olik den av filmerna om den nya sakligheten en rörelse som ville komma ut ifrån expressionismens ständiga symbolism för att vara så pass nära som möjligt verkligheten. Lang tar en position och när han läser en artikel tar han sig till Düsseldorf för att utforska och undersöka en grym seriemördare. Myndigheterna har skickat den bästa tyska detektiven, kriminalassistent Tolle, i vars roll Christoph Bertram gör en Emil Jannings. Filmen löper på två spår och det svart/vita fotografiet av Lutz Reitemeier är precist och liksom Tobias Wagner musik för de oss in i mängder av hallucinationer som Lang har i sitt egna förflutna, den svåra barndomen och krigstiden. Den yngre Lang spelas av Maximilian von Pufendorf, som har traumatiska erfarenheter under kriget. När han kommer till en rysk skyttegrav skjuter de och han får splitter i ögat. Han har en kärleks historia med den vackra Lisa Friederich, som spelar två roller den som Lisa vilken är Langs första hustru, men även väninnan till en av de kvinnor som brutalt mördas. Morden orsakar hysteri i staden och vi ser det i scenerna i vilka man går från centrum till arbetarkvarteren med en bra gestaltning av taxichauffören av Dieter Rupp, men mest i mötet med den som kunde ha varit regissörens dubbelgångare, som är mördaren i vilkens gestaltning Samuel Finzi gör en mycket bra rolltolkning. Mötet med mördaren vill understryka att det finns likheter hos Lang och mördaren i deras sätt och i att vara utstötta. En film, som man absolut måste se.
Jag har fått möjlighet att intervjua regissör Gordian Maugg
Skulle du kunna berätta för mig hur du fick idén till filmen?
Den föddes när jag läste filmvetenskap i Berlin. Jag älskar Langs filmer mest av allt ”Destiny”. Jag anser att Fritz Lang inte bara var en person som skapade olika filmgenre, som skulle komma att kopieras av tusen och åter tusen regissörer i världen. Kanske med undantag av Wilhelm Murnau, vilken som ni väl vet även kan tillskrivas den svenska filmen när det gäller hans ursprung och mest av allt hans sätt att filma. Andra regissörer som Robert Wiene och Wilhelm Pabst som båda kom från teatern. Lang kom från arkitettur och inte måleri. Han tog även det specifika från dessa konstformer till filmen. Det fanns två saker som jag ville undersöka, vilken var hans tid, som regissör och inte minst det som var dunkelt hos honom, som hans första hustru Lisa Rosenthal död. Hon dog under konstiga omständigheter, och kommissarien som undersökte hennes ”självmord” var densamma, som skulle undersöka fallet med monstret i Düsseldorf. Denna poliskommissarie, som undersökte mordet var en god vän till Lang inte minst för det faktum att han var själv cineaster och var extremt intresserade av att göra och producera filmer. Det var små snuttar av berömda mord, som visades innan de stora filmerna för att hjälpa polisen med deras arbete. Min film vill visa denna bild av den stora regissören och vill även försöka att tränga in i denna period, 1930-talet.
Fast den bild av Lang, som du presenterar är inte helt sympatisk han är självupptagen och dessutom konsumerade han kokain i otroligt stora mått?
Lang var en mycket komplex människa. Nästan alla som har arbeta med honom är döda jag har lyckats få fakta genom att många tyska skådespelare har publicerat självbiografier var de berättar om hur fantastisk det var att arbeta med honom, som gjorde skådespelarna till stjärnor . De talar om hans otroliga generositet, som man såg när han hade fester i sin utsökta och exklusiva villa, som låg bara några block från de arbetslösas bostäder. Under Weimar republiken var det kokain, som man konsumerade i stora mått om man var rik. Det var faktiskt en av de stora motsägelser som fanns mellan Lang och hans hustru Thea von Harbou. Han var en mycket metodisk nattmänniska. Hon mycket intresserade av att laga mat och en dagmänniska. Lang var en man, som ville leva på natten gå med prostituerade. Han ville försöka leva så intensivt, som möjligt och han lyckades onekligen med det. Jag visade att alla politiska rörelser intresserade honom inte minst nazisterna, som han citerade mycket väl i filmen ”Doktor Mabuses testamente” som han gjorde efter ”M”. Det skulle även bli en film om en generation som förstördes totalt av första världskriget. Lang var i den kejserliga österrikiska ungerska armen och det som han såg höll han i likhet med många andra av sina jämnåriga inom sig. Det som han ville visa i hela sitt filmande var ett problem som för honom var mer än ett faktum att människan, som har skapats för att göra gott istället kan göra det onda. Han studerade människor och har försökt att få fram svagheter och egenskaper hos dem. Jag ville inte enbart visa en film om Lang eller om hans filmatiseringar, utan även en film om denna period. För mig det var ytterst viktigt att se Lang i hans tid och studera filmsnuttar i arkiv. Jag kan bara nämna ett exempel det finns en scen, som jag använde mig av 30 år senare. Det är när en liten pojke öppnar en bildörr och en herre, Lang, stiger in i bilen. Jag kunde beställa en exakt kopia av hans rock och återanvända scenen.
Skulle du kunna berätta för mig om Thea von Harbou och de två skådespelerskor, som spelade henne och hennes roll i Langs liv?
Jag förmodar att nästan alla cineaster vet att hon var nazist. Det var när Lang lämnande henne som hon upptäckte att de inte var ett bra par. Hon var mycket intresserad av mat och förmodligen var hon en mycket bra kokerska när det gällede det traditionella tyska köket. Just på grund av det har presenterats många scener i vilka man äter. Hon var inte en betydelsefull nazist. Hon skrev tre filmer som blev stora framgångar och förutom det räddade hon två barn undan de allierades bomber. Många tror att Lang genom sina vänner fick ut henne från ett amerikanskt fängelse, men jag tror att det enda problemet var att hon inte var så intressant. När det gäller skådespelerskorna. Johanna Gastdorf är en Tv skådespelerska vilket inte betyder så mycket i Tyskland, eftersom det alltid finns en flytande gräns mellan teater, TV och film. Jag vill även tillägga att den ”unga” Thea, Lisa Friederich var den enda skådespelare, som jag hittade genom en audition. Det är scenen som vi spelade in Hamburg nära hemmet och den skulle föreställa Berlin.
Skulle du kunna berätta för mig lite grand om casting processen men även om de platser där du har spelat in filmen?
När det gäller casting var jag redan från början klar med att jag ville att Fritz Lang skulle spelas av en fantastisk Heino Ferch, som i Tyskland är en stor stjärna och som dessutom passade så bra för rollen. Jag och han har diskuterat mycket om hur rollen skulle se ut. Hur han skulle röra sig, hur han skulle agera och inte minst hur han skulle förhålla sig. Vi ville ha ett komplett porträtt och jag fick det stora nöjet att som den unge Lang ha Maximilian von Pufendorf, som har de typiska utryck som är mycket lika uttrycksfulla och starkt agerande som är typiska för en stumfilms skådespelare. De två är också släktingar. När det gäller mördaren ville jag skapa en relation mellan de två eftersom i mycket av den expressionistiska filmen finns det en slags tematik, som ständigt är närvarande, den av en dubblett som är negativ, som är den onda. Det är kanske huvudtemat att i verkligheten i en annan del av norra Tyskland hittar man en personliget, som trots allt är ganska lik Lang, en personlighet som har gjort mycket ont.
När det gäller var jag spelade in filmen, jag fick pengar av två län i Tyskland, Düsseldorf och Neder Sachsen Hamburg. Det var svårt att hitta platser som var bevarade, i vilken det skulle kunna finnas 1920 och 1930-talet miljöer eftersom ännu mer än resten av Tyskland hade Düsseldorf bombats och där har förekommit markstrider. Fast vi hittade platser och vi kunder använda oss av gröna skärmar. Scenerna från första väldskriget är filmade med original uniformer och vapen. I Neder Sachsen var det mycket svårt på grund av väder omständigheter. Jag filmade många gånger innan jag fick det som jag ville ha det. Jag är nöjd med den men jag skulle ha velat filma på en plats i västra Ukraina, men det gick inte på grund av laget. Jag är mycket tacksam för Tysklands lagar, men jag tror att de kan vara en begränsning, eftersom ibland en historia måste inspelas någon annan stans, som när jag gjorde en film om en tysk familj i Vitryssland. Jag skulle inte ha kunnat göra den idag, eftersom vi beroende av autentiska miljöer.
En person som saknas i din film är Peter Lorre varför det och hur blev det med klippningen?
Jag ville göra en kontra film till ”M” jag skall förklara mig bättre. När vi ser ”M” upptäcker vi att Lang gör mer en film om en mördare och vi känner inte sympati och medlidande för offren utan med förövaren. Vi ser ett mord på ett barn genom en ballong som fastnat i några telegraftrådar och bilden är nästan mänskliggjord. Vi känner moderns ångest genom att se en kall sopptallrik som väntar på barnet. Jag ville visa det som var den verklighet, som Lang undersökte och tog inspiration av det brutala och ofta minutiöst planerade mordet, som förekommer i hela undersökningens bilder och mördarens bravad att närvara för att kolla på polisens undersökning av brottsplatsen. Vid två tillfällen kommer den som vi skulle kunna kalla för min Fritz Lang in i ”M” under den scen i vilken det finns masshysteri där ser vi Lorre. Det är genom det greppet, som jag har fört in min film i ”M”. Formatet i sig är en lek mellan verkligheten och filmen. Lang kunde aldrig erkänna att mycket av historien i ”M” är baserade på verkligheten. Det var för mig redan ifrån början helt säkert att det inte är mycket av det som hade hänt 1964. När en brittisk regissör presenterade en remake på ”M” i USA som blev ett fiasko. Lang hade under en tidigare fas sagt bestämt att han hade skapat allt och började säga att det var hans förtjänst, eftersom Lang levde i myten om konstnärer som skapade form och sa sanningar och att det fanns mycket av faktiska händelser, som var grunden. För mig är det ett faktum att Lang tog tag i dessa polisrapporter och har använt sig av dem. Lang och jag tror att ni alla känner honom från Jean-Luc Godards mästerverk ”Föraktet” där Lang var en mycket bra historieberättare och han skapade en legend om sig själv. Slutet på hans karriär var svår på grund av floppar och det gjorde så att han började få sämre självförtroende när det kom en generation nya regissörer med den ”Tyska nya filmen” som Win Wenders och Werner Herzog vilka såg Lang som hjälte och inspiration.
Just angående det skulle du kunna berätta för mig hur du har filmat och på vilken sätt du har använt dig av arkiv material och vilken typ av kamera använde du?
Jag har använt mig av arkivmaterial från de senaste 30 åren och klippen är i själva verket arkiv bilder. Jag har tänkt på denna film sedan jag började filma med långa tagningar en typisk stil av den rumänska nya vågen. Jag har även använt grepp från tre klassiska genrer i amerikansk film thriller, gangster och western. Lang arbetade med dessa genrer. Jag har i mina scener använt ett äldre format som gav mig större frihet. Jag ville mera än citera mer undersöka den tidens filmer och svart/vit var ett val som var tvunget. Jag är mycket nöjd. Jag har använt mig av en standard kamera en Red precis som du använder dig av i dina filmer.
Skulle du kunna säga något om nazisterna i filmen?
Jag har valt att presentera några bjässar från SA rörelsen vilka Lang kunde avvärja eftersom han var mycket mer intelligent och hade gott om pengar. Sen finns det den som är fängelsedirektör, som gör ett tal mot de oönskade, som är mycket typisk för nazismen. Jag tycker han gör ett utmärkt arbete och det fungerade extra bra.
Jag tycker att du har ganska mycket från en Ingmar Bergman film “Ormens ägg” stämmer det?
Nej, det stämmer inte eftersom trots att jag gillar den fokuserade jag mig mer på Walter Ruttmnan, Lang och journalfilmer. Jag tror att likheten är att vi har gjort en tolkning av Weimar republiken.
Vilket kommer ditt nästa projekt att vara?
En drama dokumentär om tyskarnas relation till polackerna. De har alltid varit väldigt svåra och jag hoppas att det kommer att bli bättre.
Roberto Fogelberg Rota
